Jag har rätt

En man som är författare är trött.
Han behöver vila, egentid, tystnad.
Han åker på skrivretreat.
Han skriver en dikt.

Jag har rätt

Hav och klippor, vågor och sand.
Fågelsång i luften, saltvindar mot huden.
Ett vandrarhem som kanske är från 1800-talet.
Vardagstressen skymd bakom fyllda fruktfat och stekta sparvar.
Tid till vila, eftertanke.

Jag tänker lyx, ynnest.
Jag tänker leda, frustration.
Jag har rätt.

Jag sover, jag läser, jag skriver litegrann.
Jag sitter tyst, smakar på osten, lyssnar på knäckekraset, vilar blicken på äggskalsskärvorna.

Jag sätter mig vid ett bord, sätter pennan till pappret och låter den stanna där, i rörelse.
Jag skriver om strykrosor som inte skyr elden.
Jag skriver om en artigt konverserande hibiskus i en ångbastu.
Jag skriver om fullständiga rättigheter.

Jag ser ut genom fönstret och min blick tillfångatas av grannhuset.
En fyrkantig koloss av härdade material.
Grått skiffer, frostat glas, valsad plåt.
En poolkupol av plast.
En mur som är estetiskt frånstötande på ett provocerande sätt.
Ur mina fördomars mörker tar en gestalt form.
Han har aprikosfärgad pikétröja och jungfruvit BMW.
Han heter Karl-Henrik.
Han säger: Jag har bygglov.
Jag säger: Du har rätt.

Jag läser om en muskelbyggare.
Hon kör 2 pass om dagen, 3 timmar per pass, lyfter tills kroppen brinner och sen fortsätter hon.
Hon oljar in sig, sväljer piller, trycker suppar, skjuter i låret.
Hon kör 1000 procent.
Hon ÄR 1000 procent.
Hon äter 5 portioner friterade räkor, kräks i en karpdamm.
Hon säger: Jag preppar för att må bra.
Hon säger: Samhället moraliserar, mobbar, marginaliserar.
Jag säger: Hon har rätt.

Jag mediterar inte.
Jag är mindless.
Jag ser kvällssolen glimma i badvikens yta, byter om till badshorts, stannar på land.
Jag säger: ta vara på tiden.
Jag säger: ta inte vara på tiden.
Jag har rätt.

Jag annekteras av impulser.
Jag tar upp telefonen, öppnar Google maps, skriver sökord.
Pizzeria.
Godisaffär.
Bar.
Jag säger: detta är inte okej.
Jag säger: det är som det är för det var som det var.
Jag säger: detta är okej.
Jag har rätt.

Jag säger: kroppen är alltid i nuet.
Jag säger: det är inte kroppen som bestämmer.
Jag säger: det är kroppen som bestämmer.
Jag har rätt.

Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.